onsdag 18 juli 2012

Att springa för livet

Sommaren är härlig...för det mesta.
Igår tittade solen fram och bjöd på en riktigt härlig eftermiddag.

Så härlig så jag beslöt mig för att knyta på mig löparskorna och bege mig ut på en runda. Alltså då inte på en löptut utan på en skön powerwalk.

Det är så vackert ute nu med alla blommor och på vissa ställen doftar det liksom....ja...hårshampo. Njöt av min prommis nästan hela vägen. MEN på väg hemåt känner jag hur något sveper förbi mitt ansikte och sedan fortsätter att surrande flyga runt runt runt. Argh!! En äcklig geting!! Jag hatar dem! Får paniiiiik när de flyger runt mig som om de bara väntar på ett bra tillfälle att sticka till. Usch!

Gick lite snabbare för att gå ifrån den. Hm, funkade inte så bra. Då fick jag börja ta några löpsteg istället. Gick inte heller bra, han hängde med. Tillslut toksprang jag utefter vägen viftandes med armarna i full panik. Ha ha, det måste ha varit en rolig syn.

Men för att se det positivt så fick jag in lite löpträning också. :) Fast jag föredrar ändå att springa i min egen takt utan en efterhängsen geting som kan söka jobb som personlig tränare.

Kram
Jeanette

3 kommentarer:

  1. Bra kämpat kusin. Du kommer nog komma över den där tröskeln ska du se.
    Kram på dig.

    SvaraRadera
  2. Håller med att det är bättre att få hålla sitt egna tempo.
    Kram Mamma C

    SvaraRadera
  3. Ja det gäller att se allt positivt =)
    Kram Jannike

    SvaraRadera

Vad glad jag blir att just DU vill lämna ett meddelande till mig! ;) KRAM!