Släta, svala lakan
Jag kanske är lite gammalmodig , men jag älskar verkligen att få glida ner mellan nymanglade lakan.
De är så härligt mjuka och släta.
För att inte tala om vad fint det blir i linneskåpet.
Idag när jag hade fått nog av värmen -jorå man kan faktiskt få nog...en liten stund i allafall- så tog jag och gick ner till svalkan i vår källare för att ta hand om lite tvätt.
För att få stanna där nere en liten stund extra högg jag tag i högen med lakan som låg där.
Fina släta rullar ligger nu där och väntar på att få komma in i mitt linneskåp.
Manglar några lakan som kommer från min farmor också.
Tänk vilken tid man la ner på att göra saker vacker på den tiden.
De är så vackra med broderade monogram i vitt.
Ni kanske skymtar ett R till höger på lakanet, och det står för Ruth.
Min älskade lilla farmor Ruth, vad jag saknar dig!
Men det är så härligt att varje gång jag manglar ett lakan från henne, eller stryker ett av de vackra örngotten, så tänker jag på henne och många fina minnen från min barndom kommer upp.
Det är alltså bra för själen också att mangla lakan. :)
Söndagskramar
