E-sport mamman - Dreamhack summer 2018

Att vara E-sport mamma

Det här är ett väldigt omdiskuterat ämne som jag nu ger mig in på. Därför vill jag börja med att säga att det jag delar med mig här inte är något facit på ämnet, utan det är bara min upplevelse och vad som har fungerat bra för mig och min familj. Med tanke på att vi alla är olika individer så är det rätt självklart att det som fungerar bra för oss kanske inte fungerar alls i en annan familj, as simple as that.

Min son är alltså en e-sportare som många säkert vet eller förstår. I början får jag erkänna att jag tyckte att han borde fortsätta spela fotboll och inte sitta vid datorn så mycket som han gjorde.
Men samtidigt såg jag ju hans brinnande intresse och att han tyckte det var så kul.
Jag har alltid stöttat barnen till 100% i deras intressen oavsett vad det har varit och det tänkte jag fortsätta med. Så jag började helt enkelt att fråga lite mer om vad han gjorde, satt mig och tittade på när han spelade CS och försökte förstå hur det funkade. Sedan när han började redigera klipp och dessutom gör det så galet bra också så känner jag en så otrolig stolthet över vad duktig han är och självklart ska jag stötta och peppa precis som jag alltid gjort när han hållit på med andra sporter.

Nu kan jag en hel massa lagnamn och e-sportspelare, förstår hur otroligt svårt CS är och hur mycket det kräver av en spelare i en match. Inte bara att sätta sig och "skjuta ner folk" som många tycks tro, utan det är såååå mycket mer än så. Otroligt mycket taktik och man måste verkligen vara både snabbtänkt och smart när man spelar. Jag har alltså också fått lära mig en massa nytt och det tycker i alla fall jag är roligt.

Sedan den sociala biten då...
Herrejösses vad mycket olika människor han pratar med från en mängd olika länder!! Okej att de inte ses face to face, men han har verkligen blivit grym på engelska nu min lilla kille. Sedan umgås han såklart också med sina kompisar, kanske lite mer nu än förut faktiskt.
Nu både ses de och sedan pratar de också när de spelar.

Att jag förstår det som är hans största intresse skapar såklart en hel del möjligheter för oss också. Bara som när vi sitter tillsammans i soffan och kollar på matcher. Så himla mysigt att få den närheten med min nu självständige tonåring.
Han visar mig mer nu vad han gör än förut, rätt självklart då jag nu faktiskt förstår det han pratar om.

M's bonuspappa visar också ett enormt intresse för det han gör och stöttar honom också till... ja kanske till och med till 110% om jag ska vara ärlig. :)
Det resulterar i att han får vara med och spela med grabbarna, vilket inte är så vanligt kan jag tänka mig. Han ser också till att M har riktigt bra grejer, precis som vi skulle ha gjort om han hållit på med någon annan slags sport.

Och så har det nu också blivit resor för oss tillsammans...

Dreamhack summer 2018

Då M har pratat länge om att han skulle vilja åka till Dreamhack och nu hade två kompisar som skulle åka ner så tänkte vi lite spontant att det kunde bli en familjeresa av det.

Spontant var nog bara förnamnet då vi bokade hotell och plats på Dreamhack i början av samma vecka som det var, haha!

Sagt och gjort så tog vi bilen ner mot Jönköping på fredag 15 juni vid lunch. Eller rättare sagt till Gränna där vi lyckats hitta ett boende. Det är rätt fullbokat i J-köping den helgen vill jag lova.

Resvägen är lång så det tog sin tid, men vi lyckades komma fram 4 minuter innan receptionen stängde, Phu!

Det var en Gästgivargård vi bodde på som var jättefin! 

Ska skiva lite mer om det i ett annat inlägg tänkte jag.

På lördag morgon åkte i alla fall M med bonuspappa in till Jönköping och Dreamhack.

Han fick hjälp att installera sig där och de tog också ett varv runt i de olika hallarna tillsammans. Det tog inte lång stund förrän han skrev att de satt mitt framför ett par spelare som han beundrar och som nu skulle spela en match. Den lyckan är så härlig att få till sig.

Lördagen fick han sedan tillbringa där själv tillsammans med sina vänner. De verkade ha jättekul och han ville såklart inte alls bli hämtad till oss i Gränna. Men han fick stanna rätt länge och sedan komma till oss och sova och morgonen därpå få riktig frukost i magen och sedan bar det iväg igen.

Denna gång hängde jag också med och det var verkligen otroligt kul att få se allt som jag bara hört talas om på riktigt. Jag blev verkligen imponerad över hur snyggt allt var ordnat och vad rent och fräscht det var. Den goa stämningen som var där mellan alla och vad enormt stort det ändå är med E-sport. Det sträcker sig alltså från ung till gammal och både killar och tjejer. 

Här sitter en nöjd kille som precis fått en lagtröja (Hans favoritlag är alltså Faze Clan) och som sitter mitt framför ett gäng av sina idoler.
Att få se den lyckan och glädjen i hans ögon...det går verkligen inte med ord att beskriva den känslan.

Nu ser vi fram emot Dreamhack Masters i Globen som går av stapeln i början av september. :)


Det som blivit väldigt tydligt för mig i allt detta är att just okunskap hade kunnat ställt till det och skapat konflikter med min tonåring. Men nu kan jag istället se och förstå vad det är han brinner för så mycket och istället så har det gjort att vi kommit varandra lite närmare.
Och om jag ska vara riktigt ärlig så tycker faktiskt jag också att det är sjuuuukt spännande och roligt att sitta och titta på en del matcher. :)

Nu ska vi ta en promenad tillsammans i det soliga vädret, för lite motion behövs ju såklart också. ;)

KRAM