tisdag 11 juni 2013

Nu ska den väck!





Tjingeling!

Som ni kanske redan anar av honungsburken så är det en rackarns förkylning som ska motas bort.
Har sedan i mitten av förra veckan haft hosta och haft tungt att andas. I helgen blev det värre och jag blev jättehes. Har knappt haft någon röst de sista dagarna och känt mig lite febrig. 
Lugnt och skönt för de i min omgivning i allafall, he he.

Men nu är jag less på det här, så jag gör allt jag kan för att få den här förkylningen att förstå att det är slut mellan oss, it's over - förstått!!

Honungsvatten dricks flitigt just nu.
Jag använder mig av en närproducerad Honung som är den absolut godaste honung jag har ätit.




Så härligt krämig och len i smaken.
Yummie!


Och vitlöksmackor äts i mängder, så jag känner mig som en marinerad vitlök hela jag. För att inte tala om den sååå sofistikerade doften jag numer omger mig av.
Till och med myggorna flyger omvägar kring mig nu. ;)


En vitlöksmacka á la Jeanette





Men det här är en kur som faktiskt brukar fungera väldigt bra. Känner mig faktiskt mycket bättre redan...om man jämför hur jag kände mig under gårdagen.
Så det är bara att bita ihop och hugga in på denna gormèsmörgås.

Fixade till den en aning så den skulle gå liiiiite lättare att få ner.





Strax blir det en varm härlig dusch innan jag sedan får krypa ner i mina underbart mjuka och sköna Beach House lakan som jag bäddat rent med idag.
Oh My! Blir nästan lite avundsjuk på mig själv, ha ha ha...


Ha de gott!

måndag 10 juni 2013

Att våga...





...prova någonting nytt

Ibland blir man väldigt fundersam till varför man inte provat saker tidigare i livet.
Jag har sedan i förrgår blivit helt såld på det här med att spela gitarr.
Det är så galet roligt, och jag märker att jag faktiskt lyckas ganska bra, från att inte ha kunnat ta ett ackord ens, på dessa två dagar.

Har suttit och funderat lite på vad det är som gjort att jag vågat testa någonting nytt helt plötsligt. Jag brukar i och för sig tycka det är ganska roligt att prova nya saker. Men just sånt här känns liiite läskigt då jag inte gärna vill misslyckas, ha ha.

Men när det finns någon som stöttar mig och gör mig nyfiken. Någon som faktiskt tror på att lilla jag borde klara av det här. Då känns det inte riktigt lika läskigt att misslyckas heller.
Jag är verkligen tacksam för att Du kommit in i mitt liv, för att Du får mig att våga och för att Du ger mig modet! :)

Puss